Livet är förändring

Igår föll alla bitar på plats efter rätt så hårt arbete. Jag och Christian har ganska snabbt engagerat oss i varandra och stöttat varandras arbetssituationer och båda av oss har befunnit oss i situationer då vi tvingats fundera över karriärsbyten. Christians problem har dock varit angenämare än mina då han blivit erbjuden en kommunal chefstjänst i Östhammar som han ställt sig ambivalent till, och själv har jag stått utan arbete. Vi bestämde oss för att tillsammans jobba lite för att se över möjligheterna till att utveckla oss i Östhammar.

Det har varit en jobbig tid för mig. Jag har varit rätt så sjuk och utan gnista. Jag har också tvingats ta ställning till andra arbetserbjudanden jag har fått. Det har varit svåra ställningstaganden att tacka nej till tryggare arbetserbjudanden i förhoppning om att få "drömjobbet" i Östhammar och det kändes som om jag kastade tärning med min egen karriär. Jag blev dessutom motarbetad från ett håll jag inte räknat med, och kortfattat så är det flera gånger jag varit rädd för att allt skulle gå i stöpet. Det har varit tuffa bud som krävt mycket ömsesidig tillit och mycket stöd mellan oss. Framför allt har det varit tufft att tänka sig att flytta från Gävle, för båda av oss.

Men nu har allt gått i lås och vi har landat i våra beslut. Jag fick arbetet jag hoppades hårt på att få och Christians chefstjänst kommer att träda i kraft snart. Vi har hittat ett sött litet vitt hus med en liten gräsplätt och ett äppelträd. Vi har nära till skogen och mitt krav att få bo nära en hästhage har vi också lyckats pricka in. Vi har gått till banken och dividerat och fått gott stöd i budgetkalkyler och gemensamma lån. Allt är äntligen ordnat och igår firade vi med champagne. Christian har varit ett otroligt stöd vi har båda varit riktigt modiga som vågar tro på varandra så här tidigt.