Monday, December 10, 2007

Livshistorier

Ja, jag jobbar med kriminella. I mitt arbete förekommer våldtäktsmän, mördare, djurplågare, snattare, missbrukare, alkoholister, kvinnomisshandlare, och alla andra sorters människor, gamla som unga, som av olika anledningar inte följer rådande lagstiftning. Eftersom jag är ny så får jag oftast inte de tyngsta ärendena, men tillräckligt gripande för att jag ska jobba hårt inom mitt arbete.

Jag vill bara säga, att jag aldrig suttit på ett samtal en enda gång, med någon klient, där samtalen inte har varit intressanta. Jag har alltid fascinerats av människors livshistorier och tolkning av livet. Vissa människor har berört mig otroligt, och många lär mig nya aspekter på livet. Vissa kämpar hårt för att förbättra sina liv, och vissa ger upp. Vissa lyckas, andra misslyckas.

När någon dör mitt i kampen, så blöder hjärtat. När någon man stridit för dör, så svider det. Man vill helst inte se att döden är definitiv och oåterkallelig. Man vet det rent logiskt, men man vill inte veta.

Man får spara deras livshistorier i hjärtat i stället, och hoppas att man kan återberätta deras livshistorier på rätt sätt, kanske för rätt person,

och om man har riktigt tur, så kanske man kan påverka någon annan.

3 comments:

Tasha said...

Hjälp!
Jag har just blivit antagen till socionomprogrammet. Och nu står jag som en åsna mellan två hötappar.
Vad ahr du för råd att ge mig, du kloke orakel?
/natasha/diamondsnrust

Katarina Bildström said...

tasha:
GRATTIS!!

Jag måste tyvärr hålla mig till det där tråkiga svaret om att du måste känna efter själv, vad du vill jobba med.

Vilken är den andre hötappen?

Fördelen med socionomutbildningen är att man får lära sig mer om livsöden och får jobba med människor. Man blir klokare på livskunskap och blir mer ödmjuk inför sig själv och andra.

Nackdelen är att man lätt hamnar på socialkontor, och där är det generellt mycket hård arbetsbelastning, låg lön att avbetala studielånet på, och stor risk att bli sjukskriven. Arbetskollegorna är inte heller alltid fenomenala stöd bara för att de är socionomer, pga arbetsbelastningen.

Å andra sidan så finns det otroligt mågna andra sätt att använda sin utbildning för, annat än att sitta på socialkontor. Känns det värt att prova så GO FOR IT!!

Tasha said...

Det andra alternativet är att fortsätta min lärarutbildning, inriktat mot gymnasiet.