Tuesday, February 5, 2008

Vågor

Mitt humör går i vågor, som jämna upp och nedgångar, med ungefär två veckors intervaller. Efter en djup svacka av längtan någon annanstans så ägnade Micke sig åt en hel helgs kramande, där jag fick massor med uppmärksamhet, stöd och omtanke. Jag kände genast att det var precis vad jag saknade och behövde, och blev snabbt piggare. Min internetdejt Kattis gjorde också ett kungligt besök och spred lite positiva vibbar. Plötsligt kom jag upp ur hålet och fick fart på en riktig surfingvåg, och nu känner jag mig som den mest privilegiade kvinnan som finns. Det är en rätt så bizarr vändning efter att jag känt mig förorättad... men nu njuter jag bara.

Mickes energi och livskraft försvann nog av allt kramande, för han insjuknade plötsligt, och han har haft feber i två dagar, nu. Det ligger kanske inte i hans natur att vara totalt givande och uppvaktande utan att hans stackars kropp reagerar med samma dränering som om jag varit en riktigt fet mänsklig blodigel.

Andra vågor glider jag också bra på. Simträningen går bättre och bättre för varje gång. Skit samma om jag har lite huvudvärk och ont i halsen JAG SKA DIT TILL VARJE PRIS. Efter att ha druckit mängder med vatten och sedan ägnat mig åt het bastu-terapi så knallade jag fram till bassängen med varm rödflammig hud (av bastandet) och förväntansfull blick. Jag blev filmad och fick titta på min simteknik. Jag lovar er, det liknade faktiskt crawl på filmen! Visserligen med lite för böjda ben, men jag hade fina mjuka armtag och inga bekymmer alls att hämta luft. Jag har till och med upptäckt att jag inte alls behöver hålla hela munnen ovanför vattenytan för att hämta luft. Jag vrider bara på huvudet, öppnar munnen, och violá så finns det en luftficka där, av fartvågen. Vattnet som kommer in i munnen, tillsammans med luften är lätt att sila ut, utan att det hamnar i lungorna. Jag kan crawla längre och längre sträckor, också. Vid slutet av träningspasset så försöker jag hitta en tom bana och crawlar fram och tillbaka så mycket jag orkar, i stället för att öva ryggsim, bröstsim, eller bensparksintervaller.

Jag har kommit ännu ett steg närmare min dröm att bli bättre på triathlon!

2 comments:

Kattis said...

Shit vad med spö jag skulle få på simmomentet :D

Katarina Bildström said...

Hm, inte i år kanske, det går fortfarande lite knackigt... men sommaren 2009 ligger du risigt till...!