Date: 2004-08-05 kl 16.05
"Tjena!
Nä tyvärr går inte tiden snabbare av att man tänker på den hihi."
skrev han, innan han fortsatte svara på mitt mail. Tänk att han dog dagen efter, MickE. Jag råkade snubbla över hans gamla mail när jag kollade igenom min mailbox. Det högg fortfarande till i hjärtat på mig. Han skulle nog inte säg att tiden tyvärr går för långsamt ibland, om han hade vetat att det var hans sista dygn, någonsin. Så ironiskt och så otroligt fel.
Jag minns fortfarande hur jag någon gång då och då under tiden i Östersund satte mig vid de brända stammarna vid olycksplatsen ibland och samlade kraft för mina nästa fallskärsmhopp. Planet hade bildat en glugg av trasiga träd som skapade en tunnel mot himlen från skogen, om man satte sig vid kraschplatsen. Alltid ensam. Men ändå inte.
Hoppas att du har det bra, MickE.
skip to main |
skip to sidebar
2 comments:
Är rätt säker på att MickE har det bra. Alla vi som tänker på och saknar honom gör att han mår rätt bra där han sitter och dinglar med benen på molnkanten.
"Sov sött - fast det vet jag att du gör" var det sista sms'et jag fick, en timme innan...
Kram på dig!
Tack. Det värmer verkligen att få ditt meddelande. Du som gick igenom så mycket mer och hade honom så mycket närmare. Måste vara skönt med sms:et.
Post a Comment