Wednesday, July 25, 2007

Fun to run

Jag har i en tid nu drömt om att bli en bra löpare. Jag har varit rätt så långt från detta mål när jag tjurigt och långsamt travat mig igenom runda efter runda. Jag har liksom mest långsamt flåsat på och bitit ihop, och tänkt att trägen vinner. Det har gått så långsamt framåt, och ibland så har jag känt mig nedslagen och tänkt att jag alltid kommer att höra bland de sista i mål i diverse motionslopp.

Jag springer milspåret någon minut snabbare per månad. I en takt som nästan är omärklig så börjar ett halvårs konditionsträning långsamt och diskret ge (nästan halvt osynliga) resultat. Någonstans har man väl varit lite för optimistisk och trott att många hårda pass ger snabba resultat, men det fungerar inte riktigt så. Överhuvudtaget så borde inte begreppet "snabba resultat" ens finnas i ordlistan hos folk som försöker förändra sin kropp, åtminstone inte utan kirurgisk hjälp.

Man blir inte snygg på 8 veckor, man kan inte förbättra konditionen avsevärt på två månader (men man kan skada sig!), man kan inte bygga muskler på nolltid. Ingen långvarig förändring sker snabbt och effektivt, men den sker faktiskt.

Det har börjat gå lättare att löpa. Kroppen känns inte lika tung och otymplig, längre. Jag känner mig mer entusiastisk över att springa, jag ORKAR ju faktiskt! Micke säger att mitt löpsteg förändrats senaste gångerna vi joggat tillsammans. Jag är spänstigare i benen och mer avslappnad i överkroppen. Snart, snart, springer jag den där terrängrundan på en mil under en timme. Kanske till hösten, kanske nästa säsong... men det är bara några minuter kvar nu, tills jag spränger timmesgränsen.

I framtiden är jag kanske inte en sån där som kommer bland de sista i mål...

3 comments:

Anonymous said...

Jag är helt och hållet övertygad om att du inom en snart framtid är en sån som inte kommer sist i mål. :D

Du vet om att du är lite av en inspirationskälla för mig när det kommer till fysisk träning? Du tillsammans med gode vännen Maria F som bestämde sig för tjejklassikerna var ett bra mål efter första barnet och nu säger att halvklassikern är ett bra mål efter andra barnet. :)

Katarina Bildström said...

Ja, vad trevligt att du tycker att jag är en inspirationskälla. :D Vi får se till att aldrig träffas i framtiden så du inte blir besviken över hur tafflig och oinspirerande jag kan vara i verkligheten. :P

Nämen jag tror det är bra att försöka se på träning från många olika perspektiv. Det finns en trend om att man snabbt kan komma i bra form och att det är lätt och roligt att komma igång. Men konditionsträning är i själva verket ett rätt så slitsamt jobb (om du inte har kanon-gener).

Jag tror det är ett bra angreppsätt att inse att det är tungt och jobbigt ibland, och sätta sin stolthet i att göra sitt bästa, i stället för att sätta fokus på snabba resultat. :)

Jenny said...

Jag lärde mig ju att springa härförleden, och det är ju så. Det där kommer inte gratis som någon slags medfödd egenskap. Jag hade aldrig tidigare i mitt liv sprungit i 20 minuter på raken förrän jag efter n:te veckan i Couch5k-schemat äntligen kommit så långt.

Men det är nog lite av tjusningen, lite som när man äntligen sparat ihop till den där grejen man velat ha eller göra så vansinnigt länge.