Tecken på att jag inte är mig själv

Något är fel på mig. Jag är inte JAG. Det är en lite skrämmande tanke. Jag har observerat några tecken som starkt pekar på att jag är Någon Annan.

1. Jag har pengar över. Mycket mystiskt. Jag har aldrig pengar över. Precis lika säkert som tesen "Jag tänker - alltså finns jag". Så har jag kunnat fastsälla min identitet med "Plånboken är tom, alltså är det min plånbok".

2. I stället för att köpa de där häftiga rullskidorna som jag gnällt i ett halvår om, eller de där kläderna på Better Bodies som jag suktat efter... så lägger jag 2000 kr på EN KOMPOST! JA, ni läste rätt. EN KOMPOST. En stor jävla plastburk med hål i botten så daggmaskarna kan komma in och göra en storslagen insats för miljön. Det är så suspekt så det nästan ger mig mardrömmar. Stolt och med ett belåtet leende dumpar jag nu högtidligt allt komposterbart skräp i jätteburken.

3. Jag har färgat håret i en lustig plommonröd färg. Det kändes som en skitbra idé i lördags men idag (måndag) så känns det lite konstigt. Men kul. Men konstigt. Men kul.

4. Jag har skrivit om det här förut, men gårdagskvällen ägnades åt trevlig matlagning, vilket verkligen inte är ett intresse jag ägnat mig åt någonsin under mina tidigare 26 levnadsår. Jag försökte vara artistisk när jag med precision dekorerade kvällspizzan med rödlök och paprika. Sedan luktade det gott i hela huset, och jag tyckte det var en fenomenal slutkläm på veckan, att kunna bjuda min karl på varm pizza framför TV:n någon timme innan läggdags.

Mystiskt. Mycket mystiskt.