Sanningens ögonblick

Sanningens ögonblick sker i morgon förmiddag. Jag ska prova springa fem kilometer i Hemlingby. Om jag klarar av att springa fem kilometer så friskförklarar jag mitt knä, vilar de sista dagarna, och tar sedan Kattis och Elenor med mig till Lidingö Tjejlopp (på 10 km).

Om mitt knä klarar av dessa 10 kilometer som Lidingö tjejlopp kräver, så betyder det att jag klarat av hela Tjejklassikern (Tjejvasan, Tjejvättern, Tjejvansbro samt Tjejloppet) och kommer att kunna erhålla ett fint diplom (om att jag är duktig för att vara tjej) samt få möjlighet att köpa ett alldeles speciellt smycke, särskilda t-shirts, och annat jag kan stoltsera med.

Om mitt knä nu, efter en månads vila, börjar värka efter fem kilometers testrunda i Hemlingby så får jag vackert bita i det sura äpplet och erkänna att jag snubblade på mållinjen den här gången. Det finns ju även en risk att jag springer bra på femkilometersrundan, men måste bryta själva tjejloppet helgen efter.

När jag var 14 år, och red angloaraben Bonzai, så tränade vi en hel del hoppning, under en period. Jag minns fortfarande hur Bonzai var ung och ivrig och känslig på samma gång. Jag minns hur pirrigt det kändes i magen när de färgglada tunga bommarna lades på högre och högre hinder, tills de nästan tornade upp sig som oigenomträningliga murar som bara Bonzai kunde ta mig över.

Då så sa min ridlärare Jannice till mig, att det viktigaste att tänka på när man hoppar, särskilt när man hoppar svåra hinder, är att aldrig vända sig om, om man river ett hinder. Man ska alltid i tankarna vara ett hinder längre fram, och aldrig tänka på vilka hinder man hoppat och vad man hoppar över just nu. Det är det kommande hindret som räknas. Börjar man fundera över de hinder man rivit, eller om man i sadeln börjar vända sig om när man hör ljudet av hovar som slår ner bommarna, då har man redan försämrat möjligheten att ta sig an nästa hinder på ett bra sätt.

Så det är väl det jag tänker göra. River jag det här hindret, så har jag inte tänkt titta på det. Jag tänker bara fortsätta framåt och fokusera på nästa.