Friday, January 26, 2007

Ett litet steg för samvetet

Äntligen är det fixat! Äntligen har jag snart sopat upp efter mig från min tidigare tillvaro. Min tidigare tillvaro är rätt så rörig, omfattar sig mellan år 1997-2006 och kortfattas bäst med "Hur kunde jag vara så dum?!" Visserligen gjorde jag rätt så smarta grejer mellan mina dumma varv, men det är ju de dumma sakerna jag kommer ihåg bäst. En av de dumma grejerna jag gjorde var ett resultat av en hel kedja med multi-dumma saker jag hade för mig i 21-års åldern. Dessa saker resulterade slutligen till depression, panik, separation, och en riktigt fet ekonomisk skuld på alldeles för många tusenlappar. Och inte nog med detta så räddade min vän Erica hela situationen genom att generöst låna pengar för att inte hela min tillvaro skulle sluta i misär och kronofogde.

Sedan dess har jag velat betala tillbaka pengarna till henne.

Tyvärr så fortsatte mitt liv i den självklara genren "Hur kunde jag vara så dum?!" så ekonomin blev inte stadigare bara för att jag fick jobb. Den blev nästan värre eftersom jag, när jag fick lön, på något undermedvetet sätt undvek det mesta som hade med ansvar att göra (förutom de elementära sakerna som hyra och vilken slags mat som helst).

Men nu! Nu har karusellen slutat snurra, hamsterhjulet har stillnat, stormen har lugnat sig, gökuret har tystnat, marsvinspipen har bedarrat, och ekonomin har stabiliserat sig. Kanske har det något att göra med den där pojkvännen som är stabil som en klump betong, men han kanske blir onödigt självbelåten om jag påvisar något tydligare samband, så jag tänker inte fortsätta att fundera i den banan.

Jag dräller i alla fall inte runt över hela sverige på olika äventyr som en hysterisk fullstor variant av Nils Holgersson (fast utan gås, och med terv). Jag har en någorlunda vettig plan för framtiden, och jag vet till och med i förväg vilka räkningar som ska väntas med posten.

Jag vet också att jag med stor sannolikhet har en inkomst de närmaste två åren. Äntligen har jag, lätt om hjärtat, tillsammans med Handelsbanken fixat en avbetalningsplan på två år, så Erica äntligen får tillbaka pengarna hon hjälpt mig med. Erica själv har tagit det hela med ro och har med stor värdighet låtit bli att nämna pengarna överhuvudtaget.

Att betala en personlig skuld är ett litet steg för samvetet,
ett gigantiskt steg för någon som kanske, eventuellt börjar växa upp...





Många tankar rörde sig i huvudet just innan uthopp från flygplanet. Dessa tankar inkluderade inte ekonomi, framförhållning, räkningar, avbetalningar och autogiron.



.

No comments: