Förlåt för den dåliga ordvitsen. Det blir inte bättre än så här. Fördelen med att åka Tjejvasan (3 mil) är att jag troligen kommer att bli sporrad att genomföra hela tjejklassikern detta år. Att klara hela Tjejklassikern skulle ju vara en trevlig merit. (ett skidlopp 30 km, ett cykellopp 90 km, ett "simlopp" 1 km, samt ett löplopp på 10 km) Tjejklassikern betyder ju även att jag genom åtskilliga timmar av träning och mental förberedelse kan få chansen att köpa ett litet smycke med en speciell form, för en hutlös summa pengar, samt erhålla ett diplom om att jag är Duktig (För Att Vara Tjej).
En sidoeffekt av detta kan dessutom vara att jag blir aningens mer vältränad och inte fastnar i negativa tankebanor framför TV-soffan, risken blir också mindre att obehagliga situationer uppstår som att jag exempelvis med våld tvingar Micke att säga att jag inte alls ser fetare ut.
Nackdelen med Tjejvasan är att det kanske saknas snö i år. Om man adderar detta med anmälningsavgiften som ligger på 1000 kronor och tillägger att jag åkt skidor vid tre tillfällen de senaste 11 åren så känns Vasan som ett synnerligen vingligt projekt. En ytterligare nackdel är ju att så fort man försöker gå in på ikonen "frågor och svar om snöläget" på Vasaloppets hemsida så kommer genast en liten irriterande ruta med texten "Proxy Encountered Error" som jag misstänker är Vasaloppsarrangörernas sätt att säga att de undviker frågan.
Steg 1 i att luska ut om Tjejvasan är ett projekt för mig, blir att köra en testrunda så snart som möjligt. Det innebär att jag troligen ska försöka åka så långt jag klarar i nyinköpta skidskor och låtsas att jag kör genrepet inför en kommande Tjejklassiker. Micke har föreslagit bootcamp i Orsa så det blir nog dit det bär...
No comments:
Post a Comment