Jag hade lite ont i mina knän förra gången jag löpte på marathonprogrammet, så jag bestämde mig för att ta söndagens långpass på ett rullband inomhus. Till att börja med är det varmare och skonsammare för lederna, sedan så är löpbandet mjukt och lätt underlag att löpa på om man är lite öm, och sist och allra viktigast: Jag kan kliva av om jag får ont och lägga mig i bastun eller solariet. Jag behöver alltså inte titta mig vilset omkring i något halvt okänt skogslandskap och undra hur fan jag ska ta mig hem igen på skonsammaste sätt, om knäna börjar säga ifrån.
Sagt och gjort. Två timmars löpning på löpband i långsam takt. Jag hade hårdrock i hörlurarna och var beredd på att få tråkigt. Prydligt uppstaplat framför mig hade jag en handduk, en gainomax recoverydryck, en halv liter vatten, och en energikaka. Efter en timme skilde jag mig avsevärt från de andra flickorna på gymet som skuttat en stund på rullbandet. Jag var blöt i svett och de såg oförskämt torra och fräscha ut efter sina 15-minuters pass.
Jag måste ju öva mig på att äta och dricka samtidigt som jag löper, och jag tyckte att denna inomhusmiljö var ett ypperligt tillfälle för att öva sig att äta. Vatten blaskades ofrivilligt ut över t-shirten. Svettiga händer fick inte upp diverse plastförpackningar. Folk tittade konstigt på mig när jag svettig och klumpigt svajandes gnagde hål på plastförpackningen till energikakan samtidigt som jag vägrade dra ned på farten. Här ska ätas!
Plötsligt förstår jag varför jag fick en t-shirt med trycket "Jag tränar inför Stockholm Marathon 2009" när jag anmälde mig till loppet.
Det är för att folk inte ska bli allt för förbryllade på gymet när man löpande och rinnig av svett med slintande händer förtvivlat försöker peta in ett litet sugrör i en förpackning med energidryck, samtidigt som man med den andra handen försöker äta en energikaka till hårdrockspump i öronen och en stor tv-skärm framför näsan där feta barn dokumenteras.
Nästa gång ska jag ha t-shirten på mig:
"Jag tränar inför Stockholm Marathon 2009!".
och jag tror jag ska handskriva nedanför den texten:
"Snälla, fråga inte varför".
.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
4 comments:
Mhmm, nej, jag skulle nog inte våga mig på att fråga dig om anledningen... ;)
Skönt att du är på språng igen!
Måste vara ärlig och säga att jag skrattade mig igenom bloggen, för jag såg hela bilden framför mig. Du behöver nog ha tröjan på dig, men du kämpar på bra! Vi kanske ses på onsdag, om jag inte överraskar ikväll.
Hahaha! Det är därför du blir bättre på att springa än alla de där andra också!
Hihihi... vet du hur många det är som anvundas dig fortfarande står på bandet och springer varje gång dom tittar förbi!!
Post a Comment