Den är Min!

Jag och Micke åkte till CykelCity i Stockholm eftersom jag drömt om min Columbus Pinta i ett par veckor nu. Den såg ännu häftigare ut i verkligheten än på bild. Jag är svag för färger och jag gillade skarpt den djupa, blodröda färgen på den. Servicen på CykelCity var helt suverän och efter noggrann utprovning så byttes styrstång ut, sadelstången byttes också ut och kapades, herrsadeln byttes ut mot en förnämligt bekväm damsadel (jag har sittben som sitter brett isär som en äkta barnaföderska) och så byttes pedalerna ut till chimano SPD-pedaler, för att passa de cykelskor jag redan har. Det blev nästan inga extra kostnader för allt jobb och trixande cykelkillen grejade med, och det kändes skitbra. Jag köpte en riktigt snygg hjälm och lite energybars innan jag insåg att min plånbok började sina och att jag riskerar leva på nudlar i slutet på månaden.

Jag i mina sköna plufsiga helgkläder och en soft snygg Pinta i händerna.

Min Columbus pinta är skitliten. Och den har jättejättetunna hjul. Jag provade cykla en tur med den senare på kvällen och det var hur häftigt som helst. Man satt där hopkrupen och cyklade jätte-jätte-snabbt och lätt. Jag är så nöjd som man bara kan vara.

Nu har jag faktiskt alla förutsättningarna för att bli hur bra jag vill på vad jag vill. Jag har bra löparskor, bra simutrustning, och en riktigt bra cykeln. Det enda som kan hindra mig från att bli så bra som möjligt är blott min egen insats. Och den är det väl ibland si och så med.

Men ändå.

Det känns härligt.

Härligt!