Moovienajt med dagisgruppen

Jag och yngsta gänget på socialförvaltningen + en praktikant hade moovienajt i går hemma hos Sandra. Jag var inte riktigt sugen på att åka dit, jag spenderar helst fritiden med att äta, sova eller träna (Micke säger att jag har signifikanta likheter med skalman och att det någonstans borde finnas en mat & sov-klocka för mig, som även inkluderar träning). Grejen med mina arbetskollegor är att de alltid står på sig och frågar ofta om jag ska följa med på luncher, fester, eller andra småtrevliga händelser. Jag kände mig som en osocial tjockskalle om jag skulle tacka nej för 11:e gången, så jag tackade ja. Jag gruvade mig lite innan bilen skuffades full med arbetskollegor för att puttra till Sandras hus utanför stan, men det blev faktiskt riktigt mysigt. Vi hjälptes åt med matlagning och såg på film tillsammans, jag stortrivdes. Jag känner inte samma tillhörighet med dem som jag känner till dem jag hoppar med, eller de jag pratar träning med, men det går bra att prata nonsens med arbetskollegorna en kväll också.

En annan sak som var lite anmärkningsvärt var att det faktiskt var LÄTT att välja vatten i stället för läskedryck, det var enkelt att undvika den rivna osten, och det var inga som helst problem att låta bli att nalla chips och chokladpraliner när vi såg filmen. Annars brukar jag ha varje nerv på spänn och varje osynlig tentakel mot minsta lilla smula med raffinerade kolhydrater. Jag brukar inte riktigt kunna tänka på annat än sötsakerna, för att inte nämna hur bitter jag brukar bli, och irriterad, över mitt beslut att försöka låta bli. Den här gången var det faktiskt inga problem, konstigt nog.

Kanske har kroppen börjat vänja sig, blodsockret kanske har börjat stabilisera sig, och hjärnan gett upp jakten? Dessutom har jag gått ned minst 1,5 kg sedan årsskiftet, mina favoritjeans sitter bekvämt igen, som de satt i början av november. Viktminskningen har nog även att göra med att jag ökat konditionsträningen, minskat på styrketräningen, och bytt ut mina mellanmålsmackor med skålar av feta nötter och torkad frukt.

Livet känns gott...