Idag har jag en sådan där kass dag som man bara ser fram emot att lägga bakom sig. Jag sov ca 11 timmar i natt. Jag vaknade ett par gånger och försökte rycka upp mig, men drogs hänsynslöst tillbaka till huvudkudden igen av ren trötthet. Dessutom bröt jag mitt godisförbud sent på söndagkvällen efter att Micke försvunnit, jag kände mig ensam och övergiven, och det enda spår som fanns kvar av hundarna var två tomma hundfiltar och några tuggade ben. Det enda som hördes var tickandet från min IKEA-klocka. Tick tack.
En marabouchokladkaka med mintkrokant. Tick tack. En påse dragster saltlakrits. Tick. Sedan lite coca cola och en nyinköpt pocketbok. Tack.
Jag upptäckte att boken främst verkar handla om dvärgar och det fascinerar mig inte så mycket. Henke är ju inte speciellt speciell från oss andra. Ibland får man lust att hålla en hand på hans huvud, liksom dra fingrarna över det tjocka blonda håret på honom, när man står bredvid honom, men motstår man den frestelsen så finns det inte så mycket som skiljer honom från någon annan. Förutom att han tar emot sig med händerna mot marken när han nyser kraftigt, givetvis.
Jag har känt mig dränerad på energi och skulle vilja ligga i sängen och bara vila upp mig. Det känns skrämmande att mitt liv kommer att bestå av arbete från måndag till fredag i hela mitt liv. Ledighetsdagarna känns skrämmande få. För mig har "livet" alltid varit den tid man spenderar när man inte jobbar, men nu börjar jag inse att livet också är oändligt mycket dokumentation, en aldrig sinande hög med utredningar, och en och annan trött suck när man får ytterligare en klient tilldelad från chefen.
Kanske borde jag försöka att söka mig till Gävle och bo hos Micke. Det kanske skulle vara skönt att slippa köra 28 mil per helg för att hälsa på honom, men då kommer ju allt det andra också. Ett nytt jobb, nya medarbetare, nya vägar att lära sig, ett nytt kontor att sitta in sig på, nya kommunala delegationsordningar, nya intryck. Sedan kommer anpassningen. Anpassningen till hans hus, hans gård, hans skafferi, allt som han själv designat men som inte var planerat åt mig. Får jag högre krav att leva upp till, när vi flyttar ihop, eller blir jag avlastad?
Jag har sökt ett par jobb och börjat vänja mig vid tanken. Det kanske finns andra jobb som jag skulle trivas bättre med? Svårt att fatta beslut och tänka vidare, när kroppen bara skriker att jag behöver sova...
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
2 comments:
Det kan vara läskigt med förändringar ibland och ibland är det jätteskönt. Säg till vad det är för jobb du letar efter så håller jag ögonen öppna, jag som också är i jobbsökartagen, om du vill så klart.
Och visst är det hemskt när man bryter sitt godisförbud, jag känner mig alltid dålig efteråt :( Men det är bara att ta nya tag och tänka positivt!
Häj Katarina, tycker också det är tråkigt att livet måste handla så mycket om att jobba. Du kanske har ett jobb som du gillar litegrann iallafall? Roliga arbetskompisar och sånt? Sen kanske du vinner på triss någon dag och får ägna alla dina dagar åt fallskärmshoppning och hundpromenader, måleri och yoga!
Post a Comment