Om man bedömer receptionisternas tonläge för fri tolkning, så antar jag att jag är väldigt sent ute. Tjejvättern på 9 mils cykling är inte nu till helgen, men nästa. Och givetvis är varje vandrarhem, camping, eller lågprishotell redan fullbokat, troligen sedan veckor tillbaka. På ett vis har jag ju kunnat ana detta, men jag har inte haft utrymme i huvudet för att planera Tjejvättern bättre än så här. Frågan var ju om vi skulle ha köpt vårt tält vid läget för Tjejvättern, sedan kom frågan om Micke skulle följa med eller inte, sedan kom frågan om vi skulle fixa ett cykelställ till bilen eller inte, och i något slags oplanerad soppa rann saker ut i sanden.
Å andra sidan är det "bara" 22 mil till Motala från Enköping, och om jag styr kosan till Motala vid 06.30 så har jag minst en och en halv timmes marginal att åka vilse på området, innan start. Äter jag ordentligt, och kör försiktigt hem, så kommer jag inte att anlända tillbaka till lägenheten okristligt sent.
Cyeklträningen har det inte blivit så mycket av. Av träning i stort har det inte blivit så mycket alls den här månaden. Kanske är Tjejklassikern lite för enkel för mig. Kanske ligger det för lite utmaning i att cykla 9 mil och liksom TRÄNA inför det. Jag VET ju att jag tar mig banan runt inom maxtiden. Kanske vill jag ligga mer på gränsen till vad jag klarar av. Jag har tänkt på det och när jag pratar träning med Micke återkommer jag ofta till hur gärna jag vill åka hela vasaloppet så snart jag bara är i fysisk form för uppgiften (vilket jag... eh... inte riktigt är i nuläget, jag behöver sno ihop pengar för rullskidor innan det blir aktuellt). Kanske mår jag som bäst om jag får kämpa hårdare för mina mål, för att jag ska tycka något är riktigt spännande.
Men att döma av en kylig Tjejvasa, och mitt ståndaktiga travande genom Gävle Halvmarathon, så är jag ganska säker på att jag kommer att få riktigt kul... Frisk luft, svett, och glada människor räcker för en kanonhelg!
No comments:
Post a Comment