Plats: Sälgsjön, Gävle.
Plan: Få med Fanny på en trevlig runda bara vi två, med peppning av nyinköpt hundgodis samt nyinköpt hundleksak (Monstertanten älskar att bita). Ingen lydnadsträning utan bara lek och peppning.
Problem 1. Fanny vägrar att följa med ut ur huset.
Plan: Uppmuntra Monstertanten med godis och leksak.
Åtgärd: Slita i kopplet och svära efter att Fanny ignorerat godis och leksak.
Problem 2. Fanny vägrar att sitta i bagageutrymmet i bilen.
Plan: Tålmodigt stanna bilen och knuffa tillbaka hunden till bagageutrymmet. Berömma med godis när hunden infinner sig på rätt zon.
Åtgärd: Svära och slita i nackskinnet efter 12:e försöket för Fanny att hoppa över ryggstödet från bagageutrymmet.
Notera: Fanny har tidigare åkt i samma bil under samma förutsättningar, prickfritt.
Problem 3. Fanny skäller som en dåre i bilen när vi närmar oss Brukshundsklubben.
Plan: Tålmodigt och outtröttligt tillrättavisa hunden. Berömma tystnad.
Åtgärd: Vara tålmodig de första 17 gångerna och sedan ignorera Monstertanten som fortsätter skälla öronbedövande.
Lägesrapport: Fanny har vid detta tillfälle fått ca 30 tillsägningar i form av "NEJ!" under 14 minuters färd. Beröm vid ca 3 tillfällen.
Status: Monstertanten sur/mycket frustrerad.
Monstertantens åtgärd: Ignorera matte fullständigt. Vägra nedvärdera sig till gummiboll och hundgodis. Gömma sig under ett bord och provocerande börja gräva i marken, trots att hon vet att detta inte är tillåtet.
Undertecknads åtgärd: Vägra säga "NEJ" en gång till eftersom det uppenbarligen uppviglar till ytterligare stress och ovilja till samarbete. Sätter sig på bordet och försöker undvika jord som sprutar åt alla håll under ca 20 minuter. Försöker lite förstrött locka med hundgodis och leksak. Tittar på naturen.
Till slut blir faktiskt Monstertanten lite trött på att göra allt för att jävlas och ta över maktpositionen. Nosen börjar sniffa hundgodiset från min ficka, och i fem minuter så lyckas faktiskt en form av ögonkontakt uppbringas och lite enklare lekar genomförs. Eventuellt så viftade hon på svansen vid ett tillfälle, men det kan ha varit en synvilla eftersom hon rörde sig så mycket i övrigt.
Åtgärd: Skynda sig hem fort som attans så snart allt blivit bra, och hoppas på att Monstertanten blir lite nyfiken på att leka tills nästa gång. Ungefär som att avbryta en serie på TV som alltid slutar med texten "To be countinued!" när allt är som mest spännande, i hopp om att folk vill slå på samma kanal nästa vecka.
Åtgärd: Övertyga Micke om att hans lilla vita älskling faktiskt kan vara bichigare än vad han kan föreställa sig. Eventuellt anar han vad jag menade eftersom hon även grinigt visat tänder åt honom, senare under kvällen.
Man tog ju lyckligtvis bilder på eländet. Micke blev inte så vidare glad över att jag tillåtit grävandet. Men vad fan ska man göra? Skrika "NEJ!" trettio gånger till, så det blir öppet krig?
Jag ville inte ta henne på en "NEJ-sägar-kurs". Jag ville ju att hon skulle bli nyfiken på att lära sig något...
No comments:
Post a Comment